Blogghumör

Visst är det konstigt? Har inte bloggat på läänge, och plötsligt blir det flera inlägg på samma dag! 
Menmen. Jag känner att jag behöver skriva av mig.
För jag har ont i hela kroppen. Det spänner och drar och krampar. Helt vansinnigt ont. Och hela insidan gör ont också. Precis som vanligt.
Jag tror inte att du förstår att jag DÖR inuti när du bara gå förbi. Snälla ord, snälla blickar, men som flyter så på ytan att det känns som de istället är vassa nålar som bryter min ytspänning. Får mig att sjunka ned genom fasaden och känns hur mitt inre bara försvinner. Ändå ler jag och önskar dig en fin helg.
Varför är det så? Varför vill jag att du ska föredra mig framför andra, eller åtminstone tycka liiite mer om mig? Varför vill jag att just du ska se, fastän jag gömmer allt för så många andra? Varför? Det ÄR något speciellt med dig, jag vet det, jag kan bara inte komma på vad. Men du har makten att påverka hela mitt liv med bara blickar och ord. Det skulle göra så sjukt ont om du bara lämnade mig, därför måste jag försöka putta undan dig och hålla dig ifrån mig. Fastän jag inte vill något hellre än att ha dig hos mig dygnet runt. Tro mig.
Jag vill inte vara rädd att förlora allt.
Yours truly
M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0