maddieswords

Har egentligen haft en bra och spännande vecka! Höjde mig i även psykologi (till MVG) tack vare att jag skrev ett bra prov igår! Ska tävla både lör och sön den här helgen, så jag bara mellanlandar här framför datorn innan jag kastar mig iväg igen. Minst 4h i stallet - here I come...

För övrigt - mycket jobbig dag. Hemsk faktiskt. Och den är inte över, ingenting är över och det känns som om det aldrig tar slut. Hemsk känsla. Tacka vet jag underbara vänner som finns där just när man behöver dem som mest! Och tur att man har ett piano ståendes hemma så att man kan spela av sig det värsta. Har faktiskt tappat räkningen på hur många små stycken jag komponerat ihop under alla mina jobbiga dagar.

Det är så svårt när man hela tiden måste välja. Vara stark? Vara svag? Och vad är starkt? Är det att bara ta kontrollen och le och skratta, trots att tankarna visslar omkring inne i huvudet? Trots att det känns som om man ska gå under vilket ögonblick som helst? Eller är det att våga ta konsekvenserna, och be om hjälp?

Jag vill vara modig och stark.

Idag brast min fasad. Efter hur många månader? Jag klarade det längre än jag gjort innan. Så nu är det bara att börja om igen då. Tack och lov att det inte blev så illa idag, någon slags kontroll lyckades jag behålla. Men det ÄR för mycket på samma gång nu. Jag skattar kanske på utsidan, men insidan är ett enda kaos. Termodynamikens andra huvudsats, är det inte så? Allt i universum strävar efter ökad entropi.

Nej, nu måste jag ta mig samman och åka ut till ponnyn. 
Skriver snart igen, och tills dess hoppas jag att ni alla får må bra och njuta av det underbara vårvädret!

KRAM

/M <3