maddieswords

Så var det söndag igen... Dimmigt och disigt ute, förhoppningsvis blir det ändå promenad sen. Jag sitter här och skriver iklädd min rosa mysdress och känner mig allt annat än på topp. Skyller det delvis på att det faktiskt är söndag.
Ska dammsuga och sådär nu snart trots att jag verkligen inte har lust, eftersom jag hellre dammsuger än lever i en enda stor dammråtta. Fattar inte att det kan bli så smutsigt när jag håller rent hela tiden och dammsuger 2ggr per vecka!!! Menmen. Uppenbarligen blir det ju det, med eller utan förklaring.

Längtar till och fasar inför kvällen. Vill helst stanna tiden kring 21 ikväll, jag vill INTE ha måndag. Och nästa vecka kommer att bli en hemsk vecka trots härliga besök som är inplanerade. Det krävs så ofantligt mycket bra för att väga upp allt det dåliga! Tror inte att en månad på Hawaii skulle kompensera för allt jag ska igenom nu. Ändå måste det göras, för MIN skull. Ja usch, tanke och känsla går inte helt ihop. Ännu mindre passar känsla och förnuft (om jag har ngt dvs...).

Negativ. Javisst. Men livet är lite krokigt just nu.

//M

Jaha. Ytterligare en dag på CACV. Min 62:a dag här, för att vara exakt.
Klockan är 08.45 och jag har ätit frukost. Inga planer för dagen, förutom eventuell utevistelse. Ska inte göra någonting, inte planerat någonting. Förutom att jag tvättar på f.m, så jag ska ner till tvättstugan nu snart och starta en ny maskin. Intresseklubben antecknar eller vad...

Inte på speciellt bra humör idag trots perm. igår. Det var underbart, det var det, men sjukt stressigt och väldigt jobbigt. Jobbigt att få en glimt av allt man saknar och missar, och sedan åka tillbaka hit och fortsätta vara inlåst. Inte en kul upplevelse kan jag säga. Så ja, jag är negativ och depp. Antar att det inte direkt hjälper att jag fått alldeles för lite sömn också... Menmen. Livet är som det är (tyvärr).

Saknar er så att det känns som om jag ska gå sönder. Tänker ibland att det hade varit en enorm befrielse att faktiskt få göra det, i stunder som denna när man inte egentligen orkar sitta ihop.

Men varför klaga egentligen. Jag överlever.
Lördag blir söndag som blir måndag som för med sig nya patienter och en ny vecka som innebär nya möjligheter. Lät väl hoppfullt? Känns inte så. Fasar mest. Menmen, som sagt; jag överlever.

//M

Trots rubriken har jag väldigt lite motivation idag.  Samtalet med behandlaren gick bra idag, men var väldigt jobbigt...! Fasar inför fler samtal - med flera olika personer..!!! Ja, gud, nästan så att jag måste spara tårarna tills dess. Har inte ens en tid ännu, men ändå. Ja, jag kanske förklarar någon gång, men inte idag.

Mår SMÖR inuti, allt känns smör idag. Mer än så behöver man väl inte säga?

Sitter här just nu och har tråkigt. Har gjort ett nytt affirmationskort att ha i matsalen, men nu är det liksom bara långtråkigt. Siesta snart, ska försöka att inte somna typ. Även om det hade varit extremt skönt att fly alla tankar och känslor ett tag.
Ska istället tänka på morgondagens timmar i frihet och försöka att längta istället för att se alla svårigheter och problem. Herregud, det är bara ett par timmar, sedan kan jag komma tillbaka hit och bara bryta ihop om det skulle vara så. Men när jag är iväg - då ska jag verkligen försöka att bara njuta.

Kram så länge
//M<3

Försöker fokusera.
Försöker andas.

Men inte *** är det lätt kvällar som denna.

F.R.O.G säger jag bara, tjejer.
Så ska vi orka också.

Ta natten som den kommer, snart är den över.


//M

Godmorgon <3

Klockan är 07.52, bloggar snabbt före frukost.

Det är onsdag, och inget speciellt alls. Har sovit typ 2.5h inatt och är rejält trött...!!!

Jo, förresten, det är LILA DAGEN! Alla ska ha ngt lila för att "stödja" HBT - och här på CACV slår vi på stort... Hah, största händelsen typ ever. jaja, så kan det vara. Bara för att det inte händer ngt annat här.

Idag har jag min 2:a deadline, och jag har hållt den sedan igår (när jag fick min ddline), så nu kör vi på. Jobbigt möte med min behandlare blir det, annars inget speciellt planerat. Överleva, typ. Och hoppas att den här dagen blir åtminstone liiiiite bättre än gårdagen.


So long! Skriver sen <3
P&K
//M

Fullt upp idag, precis som alla tisdagar! Fullt med möten...!!!

Var precis hos läkaren och diskuterade ny medicin. Människan nämnde en viss biverkning som fick mig att rygga tillbaka och dra mig ur, så nu är det en vecka helt utan medicin. Men, what's the difference? Hellre ingen medicin, än (som i veckan) medicin utan effekt men med miljarder biverkningar....!!!

Ska till sjukgymnasten om en stund, ska bli skönt. Det är alltid härligt där, även om det är jobbigt. Tänker att det kan bli extra jobbigt idag eftersom jag redan har mycket tankar och känslor i rörelse efter mötet med min behandlare.

Lång natt igår, men nu är det nya tag. Har precis skrivit ut lite foton på Diesel som jag ska ha nere vid matebordet samt uppe på mitt rum. Hah, ska nämna dagens händelse också; enhetschefen plockade bort våra namnskyltar och sa att vi från och med nu får välja var vi vill sitta i matsalen!!! GISSA om det kändes galet!! Typ alla utom två satte sig ändå på "sina" platser x) Hahah, stämningen var minst sagt upprorisk när en efter en kom i n i matsalen och upptäckte detta hemska.... :P

Solen skiner ute och jag har fått min utevistelse, vilket underlättar ofantligt mycket - tro det eller ej..! <3 För övrigt inga stora planer idag, livet är som det är och jag försöker bara överleva. <3

Love

//M <3

Det är måndag med stort M i mitt liv. Fy sjutton säger jag bara!!!! HATA HATA HATA.... Usch och fy. Nej, ibland står man inte ut bara. :(

Fick dock tillstånd till permission på fre!! :D Hem i 2.5 h (4.5 minus restid då..) för att hälsa på ponnyn och ev. även i skolan. Får se vilka som jobbar och vilka som är där :P <3

Nu är det snart Mindfulness och jag ska ladda mina batterier. It's time to make a change, och jag är sjukt otaggad (om det nu är ett ord..?). Jobbar på det.

Mer ost i livet, tack!

//M

Klockan är 08.51 och jag har nyss kommit upp efter frukost. Har magkatarr och ont i magen, är trött och har ångest. Bra där Madde, BRA... Jaja, "stå ut i känslan". Det är förbannat mycket smör på min ostfralla idag, men jag hoppas på att senare idag kunna kompensera med mycket ost!! Väntar samtal från fina vänner idag. <3

Är sjukt trött på regnet eftersom det gör att jag inte får en enda minuts utevistelse, istället för mina vanliga 20. Har inte mycket från början ju, så det är surt att bli av med det lilla man har!!!

Ska försöka överleva dagen bara. Nu blir det in till mig och sticka, se på film, läsa Bibeln... Ja, slappa helt enkelt. För ovanlighetens och omväxlings skull menar jag då... ELLER???

Ja. Ångest och irritation. Gud, jag dör på det.
En halv tesked - det är *** så mycket mer (internt <3 ).

//M

Hej och hå. Vädret hade inte kunnat beskriva mitt mående bättre än såhär tror jag.
Allt är verkligen hemskt och tungt idag!!! Fy sjutton alltså. Inte bra inte bra.

Roar mig med att skriva musik och se på film, ska sticka ett par varv nu också tänkte jag. Menmen. Nu har det varit så många dåliga dagar, att jag tänker att det inte borde dröja allt för länge innan det kommer åtminstone EN bra!!
Hoppas på det iaf.

Typ. Eller nåt.
Kaos kaos.

For every girl, who has been hurt
By someones touch, or someones words
There's strenght inside - but it's yours to find

Jag brukar aldrig ge upp... "Fortsätt simma".

//M

Mycket tankar, mycket känslor, och inte personal jag känner speciellt för i helgen... Det kommer att bli en tuff helg.

Tack och lov finns massa fina vänner runt mig som stöttar när jag inte orkar själv!!! <3

Ska sätta mig vid Idol nu, huvudet snurrar av all Teralen.. Livet är långt ifrån underbart idag.


//M

Jag DÖR.
För mycket på samma gång nu.
Mår fysiskt illamående av all psykisk smärta.
Hur orkar man när man inte orkar mer???


/M

Jaha, så var det väl vinter då? Första snöfallet redan 21 okt... Det är ju sjukt! Och jag som redan längtar till våren... usch usch. Tur att man inte behöver gå ut här..  :)

Mår inte speciellt bra alls idag. Ska sätta mig och läsa ett mail jag väntat på, hoppas på att det får mig att må lite bättre. Därefter blir det in på rummet och fila naglarna till tonerna av Just the way you are - Bruno Mars. Underbar låt <3


Love
M

DÅLIG dag.
Så mycket som får mig att må dåligt nu.
Se, men inte röra. Eller vänta, blunda förresten också.
Tack underbara J för en härlig stund.


Sitter här, snurrig av Teralen och försöker att hålla ihop mig själv.
"Jag älskar mitt liv".

//M

Ibland faller livet samman, det är bara så. Man fattar inte hur man ska kunna resa sig när man har hela världen på sina axlar. Men även om det är just så det känns, vet jag att allting har en otrolig förmåga att lösa sig och bli till det bättre, så jag försöker lita på det. Kanske har allt en mening, även om den ofta inte går att se förrän efteråt? Jag försöker tro det åtminstone. Man vill ju aldrig tro att man kämpar förgäves...

Klockan är 11.05 och jag har 25 min kvar till lunch. Livet är upp och ner, ut och in samt bak och fram. Ork? Obefintlig. Roar mig med att se på film, klippa i papper och skriva brev när jag orkar. Det är sannerligen inte lätt när det är svårt...

Om livet nu är en ostfralla (internt... <3), är det vansinnigt mycket smör på min idag.


Holding on.
Försöker att se ljuset, för hur långa nätterna än kan vara, blir det alltid morgon tillslut.


//M

Ligger i min säng och bloggar, tack vare en underbar vän här som lät mig låna hennes mobila bredband idag!!! TACK säger jag bara <3 :D

Vem bryr sig. Jag fattar inte att jag ens trodde, att jag ens försöker. Att jag ens hoppas o.s.v. Orka att jag skriver deppiga inlägg på min BLOGG dag efter dag, bara för att jag inte har något bättre för mig.

Så många som tror att de fattar, men som frågar varför jag inte redan tagit nästa steg. Eller, varför inte 10 steg till? Jag orkar inte mer.

Orkar orkar orkar orkar orkar orkar orkar inte mer.

Går åt rätt håll?
En del tycker att jag VAR på rätt spår, och fattar inte vad som hände sen. Jag däremot, förstår precis. Jag var aldrig på något annat spår, och det är ju roligt att folk är så lättlurade.


Ja, jag är irriterad. Jag är förbannad och besviken. Och jag är så ***** trött på livet.


/M

Usch, fy och herregud vilken dag...!
Efter allt som varit idag, både längtar jag till och fasar inför morgondagen. Varför jag är rädd; det är måndag imorgon (CACV-girls, you know what I mean). Varför jag längtar: det är samtal, men just det är också en anledning att vara om inte rädd så ändå väääääldigt nervös. Och nej, det gäller inte min deadline!

Jag jobbar och får höra att jag är stark, men jag känner mig så vansinnigt svag att jag bara vill sjunka genom jorden. Ser inte fram emot fortsättningen på den här kvällen. Och inte morgontimmarna imorgon. Ny människa hit imorgon också, vilket också gör mig sju himmelens nervös. Menmen. Kan inte påverka särskilt mycket, det är bara att go with the flow och försöka att inte drunkna.

//M

Tiden går långsamt.
Mamma och lillebror var här idag.
Annars ingenting.

Jo - ÅNGEST.
Orka.


//M

Fick (igår) en deadline av min behandlare. Skriver nog inte vad det handlar om här, men Capio-tjejer; jag tror ni fattar. Så nu jobbar jag som sjutton för att få allt att gå ihop. Till på onsdag har jag på mig, och än så länge går det bra. Sjukdomen ska *** inte få styra mitt liv mer!!! Jag orkar inte hålla på fler år nu, inte slussas in någon annan stans, för det är i det läget jag skulle hamna. No way att jag skulle klara mig hemma nu.

Skickar stora tack och varma kramar till alla som fortfarande orkar finnas där för mig. Ni gör att jag orkar kämpa, timme för timme. Eller snarare; sekund för sekund.

Kroppen värker och protesterar, tankar och känslor lever sina egna liv. Men de säger här att det bara är att hålla ut, att jag kommer att kunna ta kommandot snart igen. Jag hoppas så att de har rätt, för det här är verkligen obehagligt.

Jaja, klagat nog för idag. Ska in till mig och fortsätta se på film och sticka, asocial som jag är.

Kramkram

//M<3

Har lagt upp min första måltid nu; frukost. Dum som jag var i söndags hade jag skrivit GRÖT och inte tänkt på att jag kanske skulle bli tvungen att lägga upp själv...!! Har inte ätit det på mina 5 veckor här, smart eller hur? Jaja, gjort är gjort och jag överlevde ju. Uppenbarligen.

Ska nu lägga upp både frukost och kvällsfika framöver, UTMANING or what??! Menmen. Steg för steg. Någon gång är det ju faktiskt tänkt att jag ska bli bra.

y'=0 , it's time to make a change. Kurvan ska svänga nu, och det är faktiskt bara glada munnar som har minimipukter. <3

//M<3

Har precis varit ute i blåsten och promenerat mina tio minuter med personal. Skönt, men kallt! Hah, och man blir så himla varm när man kommer in igen, kroppen är liksom inte så van att ställa om :P

Vet inte om det är upp eller ner idag, kanske är det lite både och. Morgonen innehåll en lite oväntad händelse, som gjorde mig både glad och ledsen, typ. Maten är tuff, och fick nästan ett vääääldigt tufft besked av chefen här. Det är min sjätte vecka - nu vill de se resultat. Jag jobbar på, men hur lätt är det när motivationen tycks ha flugit ut genom fönstret? Jaja, lite bättre än i helgen är det iaf, eller, åtminstone än så länge. Fasar för fortsättningen dock.

Ska in på mitt rum och se färdigt "Million dollar baby", började se under siestan och kan lika gärna distrahera mig med film som med något annat. Det räcker att jag ser på klockan nu och noterar att det bara är 31 min kvar till middag för att ångesten ska börja skena iväg med mig... Håll ihop säger jag bara, det är inte folk som jobbar idag som jag har lust att bryta ihop inför.

//M

Försöker hålla modet uppe. Är trött både fysiskt och psykiskt, kanske en förkylning? Personalen tror dock att det är pga all anspänning, att kroppen är så trött nu att den inte orkar annat än sova. Hah, jovisst...
Motivationen körd i botten och jag funderar fortfarande över varför jag gör det här.  Tack och lov finns det fina människor här som peppar <33

Tänker på det här också;

"Well, she tied you to her kitchenchair

She broke your throne and she cut your hair

And from your lips, she drew the hallelujah"

Tänk på den.


Ska fortsätta överleva nu. Sticka lite kanske, spela keyboard (om jag orkar) eller skriva vidare på min bok (om jag hittar lust och motivation).

Jaja. Det löser sig. Väl. Nog. Eller nåt.

//M

Trettiofyra dagar har gått. Imorgon har jag varit här i fem hela veckor. Jag är trött och jag mår så vansinnigt dåligt att jag är redo att ge upp. Sämre och sämre blir det, och jag vill bara härifrån.

Älskar er, N och M, who made my day <3

Klockan drar sig allt närmre 22, och jag ska in på mitt rum och duscha och göra mig i ordning för kvällen snart trots att det är lördag och vi får vara uppe till 23. Är helt galet trött, all ångest tar på krafterna..!!!

Som sagt, att ge upp allt vad behandling och Capio heter känns rätt så lockande just nu. Men den lätta vägen är sällan den rätta. Den rätta är rätt knagglig just nu och går genom mörker och panikångest samt mååååånga timmar vid matbordet, men på något vis gäller det väl att bara hålla ut och hålla näsan över vattenytan. För så länge man har näsan över kan man andas, även om man inte får luft via munnen, och någon gång kommer (förhoppningsvis) den här kampen att lösa sig. Rätt ska vara rätt, typ. Eller snarare; rätt ska bli rätt.

Ögonen är svullna efter alla tårar. Kroppen värker efter all ångest. Jag är trött och trasig. Och orkar inte det här. Men vad ska jag göra åt det? Ikväll är det andetag för andetag som gäller. "Ögonblick för ögonblick" som de säger, varje andetag för en vidare och varje nu försvinner och blir ett nu som inte längre är, utan som har varit. NU blir NU som blir NU, och så går tiden. Det som har varit existerar inte längre, det är levt och borta, som om det aldrig funnits. Det är alltid bara våra tankar som håller oss kvar.

Hold on.
Nanosekund för nanosekund, så har plötsligt flera veckor gått, trots att det just nu känns som en oändlig och omöjlig evighet.

Någonstans, någon gång, ska jag börja tro på mig själv.


Love
M

Fy sjutton vilken dag.
Vill inte ens beskriva den.
Försöker blicka framåt.

Andas.


//M