Hopplöst.
Egentligen har allt gått bra idag.
Jag och ponnyn gick felfritt i båda klasserna, och jag var inte det minsta rädd. Matten samarbetar och enhetscirkeln börjar jag ÄNTLIGEN bli kompis med!
Men ibland räcker inte det för att lätta upp och blåsa undan alla elaka tankar. Allt som säger att jag är hopplös och värdelös och så vidare. Allt som får mig att hata mig själv.
Jag och ponnyn gick felfritt i båda klasserna, och jag var inte det minsta rädd. Matten samarbetar och enhetscirkeln börjar jag ÄNTLIGEN bli kompis med!
Men ibland räcker inte det för att lätta upp och blåsa undan alla elaka tankar. Allt som säger att jag är hopplös och värdelös och så vidare. Allt som får mig att hata mig själv.
Ibland vet man inte vad man behöver. Jag tror inte att varken ett sött samtal eller en lång kram skulle kunna hjälpa idag, vilket bidrar till känslan av hopplöshet. Inget hjälper. Jag är fast.
Ja, jag är negativ. Men jag orkar inte låtsas just nu. Orkar inte tvinga orden att le mot den som läser. Orkar inte ljuga.
Men jag orkar inte heller säga hela sanningen, och det är väl egentligen samma sak?
Men jag orkar inte heller säga hela sanningen, och det är väl egentligen samma sak?
Estoy esperando. På att det vänder. Jag vet inte vad jag ska göra och jag orkar inte mer.
Kommentarer
Trackback
