Morgon
Det är måndag morgon.
En helvetesmorgon för många. För min J innebär det början på en resa, för andra innebär det första arbetsdagen. Och för mig? Ingen aning. Men samtidigt som jag vaknade imorse kickade ångesten igång. Så nu sitter jag här, trots att jag borde äta frukost. Benen har ingen lust att samarbeta. JAG har ingen lust att samarbeta. Jag måste, och det vet jag. Men vill inte. Underbart när tårarna bränner trots att man bara varit vaken i en knapp timme...
Ska till stan med mamma idag i alla fall, inhandla saker inför både skola och Capio. Det blir nog bra. Måste tro det i alla fall.
Och jag vet, att fastän det känns omöjligt nu, och fastän det är såååå många timmar kvar, kommer jag att klara den här dagen också. En minut i sänder. Tiden för en framåt mot det oundvikliga, men också bort ifrån all ångest man känt. Mer finns, javisst, men just DEN HÄR minuten av ångest kommer aldrig igen. Skev tanke.
Önskar er alla en fin dag
/M<3
Kommentarer
Trackback
