Just nu

Jag borde vara glad, men det är jag inte
Alla ord river upp sår
Som blöder i själen
Ångesten kramar ihop mig
Till en liten boll
Och jag önskar att jag kunde försvinna

Jag är inte blind
Ändå ser jag ingenting
Fastän jag ser hur fingrarna skriver
Ser jag bara mörker
Och fastän jag inte är döv
Och alldeles tydligt hör
Både tangentknattret '
Och mina tankar
Hör jag ingenting annat
Från omvärlden
Jag känner hur kroppen skakar
Och hur tårarna rinner
Jag känner middagen
Som en sten i magen
Jag känner känslorna som virvlar
Känner precis allt
Och ändå ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0