He's okay

Han kom hem. Oskadd men lite mörbultad - somliga har för tusan änglavakt! Tack och lov för det...
Men samtidigt som oron för honom släppte, bröt sig min egen ångest loss. Matångest, ångest över skolan, stallet osv. Ångest för allt. Sitter med datorn i knät för att stilla benen som hoppar och springer så. Försöker undvika spegeln men dras till den på något vis. Hatar det jag ser, vill bara ha bort allt det äckliga och känna mig REN.
Ska försöka plugga en stund.
//M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0