Ångestförlamad

Ligger här igen och ryggen har fryst fast igen, benen är låsta. Skakade och frös och trodde jag skulle gå sönder för en liten stund sedan, men nu är allt stilla. Nåja, på utsidan iaf. Det är ta mig tusan inte lätt att orka.

Tre gånger (minst) har jag verkligen stått på gränsen mellan liv och död.
Är det inte NOG för någon som inte ens fyllt 19?
Jag har pendlat i vikt, ökat och rasat i flera år, räcker det inte nu? Jag är tjock men har en normalvikt, MÅSTE jag ner de där "minst 10kg" igen? IGEN?
Jag har skadat min kropp i 5 år, eller mer. Skadat min själ ännu längre.
Snälla. snälla anorexi. Låt mig bara vara ifred. För jag orkar inte stå emot när du skriker så högt.

//M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0