Jag önskar jag visste

Jag önskar så att jag visste vad jag skulle göra. Hur jag skulle bete mig för att inte dra till mig allt det här. Men jag vet inte. Jag har försökt så hårt, så länge (många långa år) att det känns som om jag kämpar utan att veta vad jag strävar efter. Jag slits mellan de två sidorna av mig som är jag.
Och ja, kanske är jag flummig. Kanske är jag bara för rädd för min verklighet för att våga se den som den verkligen är. Allt blir så mycket mjukare i bomull, även om kanterna skär igenom.
//M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0