maddieswords

Jag är så trött på att alltid vara den som förstår. Så trött på att vara den som flyttar sig när någon annan behöver mer plats. Så trött på att tolerera och acceptera utan att tillåta mig själv att ifrågasätta.
Jag blir så arg. Är så trött på det. Jag kan ta ett nej - men jag kan inte ta det här. Att hela tiden bli sviken och besviken, det orkar jag inte.

Jag kände det här för längesedan, jag bara hoppades att allt skulle bli annorlunda. Att jag hade fel. Men nu drar jag tillbaka min del så kan vi fortsätta att ignorera varandra ifred. Säg inte att du ser mig när du alltid blundar när jag går förbi.

"Du om någon borde förstå att man inte gör såhär mot mig"


//M