Destruktiv

Jag valde den spetsigaste penseln. 
Målade mig med Falu Rödfärg. Färgen rann och jag fortsatte måla. 
Målade tills armen var röd, och då var knutarna alldeles vita.
 

Tog en liten överdos. Tror den var liten iaf. För liten för att dö av, men kanske stor nog för att få mig att sova. Kanske orkar jag nu en natt till. Bara en. Natt. Till. Imorgon ska vi prata, och jag ska öppna mitt hjärta. 
Så be för mig. Be att jag vaknar pigg imorgon med hjärtat fullt av ord. För nu behöver jag stöd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0