maddieswords

Det är snart dags för mig att dra mig mot skolan. Idag är det fysikprov som gäller och jag är faktiskt riktigt nervös. Usch. Lyssnar (som igår) på "Don't you worry child" och försöker ta in orden. Det kommer att ordna sig. Jag HAR pluggat bra. Det löser sig. Även om det skulle gå dåligt på provet så kommer det lösa sig för mig... men det är så svårt att lita på. Bra med kris samma morgon som provet. Jaja, sånt styr man ju inte över.

Känns skönt att veta att det är över om ett par timmar. Att tänka så är ett knep min behandlare på Capio lärde mig. Visst ska man leva i nuet, men när man ställs inför något som skrämmer livet ur en, då kan det vara bra att lyfta blicken och titta ett par timmar framåt. Numera gör jag så med läskiga läkarsamtal, med oönskade telefonsamtal, med vissa måltider och med prov. För det är inte många timmar till mitt prov är klart, antagligen max 4h, och det är ju ingenting egentligen. 

 

Men som om det inte vore nog med ångesten för provet (eller kanske just pga den ångesten) så är ätstörningen elak mot mig idag. Jag försöker brottas med spegelbilden, inte döma, inte hata, men det är väldigt svårt. Jag har jättesvårt att välja kläder på morgonen då jag känner mig lika tjock, ful och äcklig i allt. Det brukar sluta med något löst sittande som jag upplever döljer en del av allt jag inte vill visa. Ätstörningen är dessutom en mästare på att sänka självförtroende, så det är nog inte så konstigt att jag känner mig hopplös och krisar inför provet. Att den sänker självkänslan så brutalt gör också att depressionen får en chans att smyga sig på. Jag håller ut, det gör jag verkligen, men det är inte så lätt. 

 

Jag vet att detta inte ska vara min kristna blogg men det tycks smyga sig överallt ändå, vilket kanske inte är underligt eftersom det är en betydande del av mitt liv, så ni får stå ut. För när ingenting fungerar, ingen finns nära och jag bara faller, då är det min tro som får mig att inte ge upp. Den som får mig att orka lite till. Tanken om att det finns en mening - vilket jag redan fått bevisat för mig så många ggr i mitt liv att jag faktiskt inte kan tro något annat. 

 

Bloggar senare idag igen, nu är det dags att ge sig i kast med klädval innan jag behöver ge mig av. 

<3