När planerna faller

Jaha, KUL. Läraren utan framförhållning lät mig idag få veta att jag på tors ska göra TVÅ nationella prov. Helt enkelt för att han planerat det så. Himla tur att jag inte bokade bussbiljett igår då, för då hade jag varit på väg till stan samtidigt som jag ska göra mitt muntliga nationella prov. Bra där. Verkligen bra. Jag är så trött inuti att jag håller på att gå under, och så har de mage att lägga på FLER saker...??? Jag orkar inte. Kan inte gråta men fräser åt allt och alla, hatar världen för att den är såhär. Ska jag laborera på tis (har inte fått svar än) är det ju inte ens värt att åka upp till Linköping i helgen. Det tar rätt många h att åka, och jag får bara 2.5 eller max 3 dagar där. Jag hinner inte och jag står inte ut i mig själv. 
Skulle diskutera reklam idag på engelsklektionen, men fick tunghäfta. Total blockad av alla tankar och kunde inte ens öppna munnen. Fysiskt. Den var låst. Hade ångest så in i bomben. Reagerar jag likadant vid provtillfällena kan jag ju slå mig i backen på att jag inte klarar prestera för högre betyg. Då är det banne mig fantastiskt om jag klarar prestera alls och inte hamnar i en gråtande ångesthög på golvet. 
Tecknen är starkare. Mer påtagliga. Håll ut för ***, håll ut. Det är inte ens långt kvar, VÅGA inte falla nu! 
Kan bara konstatera att lärarna inte gör det direkt lättare för mig. All planer jag hade för att orka trasas sönder en efter en. 
Håll ihop nu. Håll ihop. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0