Modig

Jag gjorde det, Jag tog samtalet. Det jag fasat så för, och jag gjorde det. Det gick ok, vi ska prata vidare imorgon, men just det här samtalet kändes positivt. Som att det finns en liten chans att hitta en kortsiktig lösning/kompromiss. 
 
Jag har egentligen haft en fin dag. Var med några vänner jag trivs så galet bra ihop med och det var underbart men jag hade sådan sjuhelvetes ångest. Idag är en dålig dag. Nu har jag just ätit lite middag och ångesten är på väg upp. Hjärtat är dåligt, kroppen gör ont och jag är yr. "Extrem undervikt" sa han. I spegeln ser jag en michelinkvinna. Det är en så fruktansvärd sjukdom att jag kan bryta ihop över att den ens finns. 
 
Måste distrahera. Jag orkar inte det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0