maddieswords

Det är verkligen sjukt, sjukt tungt. Världen tappar färg och får vassa kanter. Vad och vem jag än rör vid så gör det ont. Det är svårt att orka. 

Just suttit 2.5h på biblioteket och pluggat fysik. Lyckades lösa ett åag uppg jag tidigare fastnat på, så det känns bra. Hjärnan känns som en urkramad svamp, så jag ska städa mitt rum lite innan jag fortsätter plugga. Kvällen blir plugg med plugghjälp. De återstående veckorna och examinationerna känns som de är så ofantligt mycket mer än jag klarar av och orkar. 

Ibland försöker jag längta. Liksom spola förbi de här veckorna, låtsas att de är klara och planera för sommaren. Vilka böcker jag vill läsa, vilka filmer jag ska se o.s.v., men för det mesta är nuet ett så kompakt mörker att jag inte kan se framåt alls.