Över gränserna
Jag tror jag har passerat nästan alla mina gränser nu. Försöker plugga fysik men fattar knappt vad som står i uppgifterna. Seriöst, får knappt ihop meningarna. Är så mentalt utmattad att jag inte orkar någonting, men jag KAN bara inte lägga av nu! Det FÅR inte hända! Tre prov kvar, sedan lugnar det sig. Efter proven är det bara arbeten kvar, och arbeten kräver så mycket mindre.
Jag är nervös och stressad över relationer som sviktar också. Var tar de vägen? Vad gör jag nu?
Jag planerar för studenten och försöker hålla ihop tillräckligt för att undvika sjukhus. Livet ska inte vara såhär. Men snälla, om det måste vara såhär ett par dagar till - GÖR DET INTE VÄRRE. Låt kurvan stanna av, bara för en dryg vecka. Jag har kämpat så många veckor nu, låt det inte vara förgäves! Ge mig den där kraften som inte finns, hjälp mig hålla ut. Tre prov kvar. På ons är det över.
Blod, svett och tårar. Jag ska i mål, om jag så ska krypa, kräla, åla, dra mig fram. Jag är så nära nu... Ja, kosta vad det kosta vill.
Kommentarer
Trackback
